RefveraVarför AI hittar på källor – och hur du känner igen dem
Be en AI-chatt om fem källor till ett påstående, och du får fem snygga referenser med författare, årtal, tidskrift och sidnummer. Ofta finns några av dem. Ibland finns ingen.
Varför det händer
En språkmodell slår inte upp något i ett bibliotek när den skriver. Den förutsäger vilka ord som sannolikt kommer härnäst. En referens har ett mycket förutsägbart mönster – efternamn, initial, årtal inom parentes, titel, tidskrift – och modellen är skicklig på mönster. Därför blir resultatet en referens som ser rätt ut, oavsett om verket finns.
Felet är svårt att upptäcka eftersom de påhittade referenserna ofta bygger på verkliga delar: en forskare som faktiskt finns, en tidskrift som faktiskt finns, ett ämne som forskaren faktiskt har skrivit om. Det är bara kombinationen som aldrig har publicerats.
Tecken att leta efter
- Titeln låter som en sammanfattning av just din fråga, nästan för bra.
- DOI:n leder ingenstans eller till en helt annan artikel.
- Volym och sidnummer stämmer inte med tidskriftens årgång.
- Du hittar inte verket i LIBRIS eller Google Scholar, trots att det ska vara en bok från ett känt förlag.
- Författaren finns, men inte texten – kolla personens publikationslista.
Vad du ska göra
Använd AI till att hitta idéer och sökord, aldrig som källa i sig. Varje referens i en inlämnad text ska du själv ha sett – i fulltext eller åtminstone i en bibliotekskatalog. Det snabbaste sättet att sortera en lång lista är att klistra in den i Refvera: de referenser som hittas kan du bocka av, och de som inte hittas vet du att du måste kontrollera själv.
Kom ihåg att «hittades inte» inte bevisar att något är påhittat. Det är en anledning att leta vidare – aldrig mer.